Straffet är Cookie Points

Gymnasierookien till dotter berättade nöjt efter en vecka att gymnastiken är mycket roligare än på högstadiet. De mäter ingenting, man presterar utifrån egen förmåga. Och lärarna deltar själva på lektionen. Det sista verkar utgöra en enorm skillnad mentalt för klassens elever. Jag gissar att dessa lärares mål är att alla eleverna ska tycka att det är ok att röra på sig och inte tappa lusten för det, utan tvärtom få en bra känsla för gymnastik .

Ytterligare straffas de i Samhällskunskapen med Cookie Points. Om man är sen till lektionen eller om mobilen låter från fönstret där de har fått lägga av den, blir man bestraffad med en Cookie Point. Efter tio Points måste man baka kakor till klassen som man har stört.

cookiesKreativa lärare är till för att älska.

Annonser
Publicerat i skola | Märkt , | Lämna en kommentar

Barn och lärare kämpar i skolan

Det är jobbigt faktiskt att läsa Lärarnas tidning så här inför skolstarten. Många av våra underbara ovärderliga lärare och våra älskade barn kämpar i vardagen.

Stressade lärare sjukskriver sig inför höstterminstarten
Reaktion på svår stress, förstämningssyndrom och ångestsyndrom är största orsakerna. De håller sig inte flytande längre.

Fler unga ringde Bris under sommaren
De hade över 4000 kontakter, 6% fler än förra året, och de flesta är 14 år med ångest och oro. Betygssystemet misstänks vara en bidragande orsak.

Mindre klasser nyckel till elevernas framgång
Återkoppling, individuellt stöd och socialt samspel – allt blir bättre om eleverna är färre.

Åtta av tio elever med adhd och autism oroliga inför skolstarten
Diagnoserna gäller 5-7% av alla barn i svenska skolan som ofta inte får det stöd de behöver.

Våra politiker debatterar betyg ett år mer eller mindre, mer gymnastik- och matematiktimmar, högre lärarlöner och kompetenslyft. När ska de prata om för trånga klassrum, vansinnig arbetsmiljö för både lärare och barn och ett betygssystem som är en del av den vansinniga arbetsmiljön med allt vad administration och detaljstyrt lärande innebär?

Lärarförbundets utredningsresultat – lyssna på oss! 
Betyg botar inte stökiga klassrum
Hjälp våra tonåringar att tagga ner
Mätning motiverar och omotiverar
Betygssystemet genererar inte något värde
Inte misslyckat barn men misslyckad grupp
Man får inte vara tyst i skolan
Låt barnen vara superbra i skolan OCH olika
Världens roligaste jobb

 

Publicerat i barn, elever, skola | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Hur gay är Disney’s LeFou egentligen?

Vacker scenografi och magiska miljöer lurade mig att tro att Disneys Skönheten och Odjuret skulle vara en bra film, men bara några minuter in i remaken från i våras frågar barnen om de ska sjunga precis hela tiden. Och jag inser att jag alltid har tyckt att det är den tråkigaste musikalen någonsin och att allt det där prinsesseriet av den missanpassade Belle är helt fruktansvärt enformigt och fånigt.

Jag vaknar till ordentligt först när jag för en sekund tror att någon har bytt film och att Emma Watson även deltar i en remake av the Sound of Music i en identisk scen när Maria springer upp för kullarna och helst ska brista ut i ‘The hills are alive…’, men nu fortsätter tralla vidare på ytterligare en sång utan refräng.

LeFou sjunger en superkonstig sång om hans bästis Gaston som de båda finner oöverträfflig. Avslutningsfrasen får mig att haja till igen… Gaston frågar LeFou –Jag förstår inte varför ingen ung dam tagit tillfället att fånga dig än? Det är ju helt uppenbart att LeFou inte vill ha en dam, tänker jag, och höjer ordentligt på ögonbrynen. Disney???!!!

Ja men visst! Fransmän från 1700-talet lyckades bli de första att få vara homosexuella i en Disneyfilm. För senare i en stor sammandrabbning klär klädskåpet in tre soldater i maxade hovdamsoutfits, sminkade och allt, varvid två av männen blir förskräckta medan den tredje i en sekunds bild blir glad och nöjd med sig själv.

Och i slutscenen när alla damer i vitt och herrar i svart dansar en vacker romantisk slutvals, ja då syns för en sekund LeFou med den tidigare nöjda mannen, dansa i ömt helsvart par.

Så vad sa USA då? Och världen? Ja men Alabama, Ryssland, Malaysia och Kuwait la förstås in lite olika restriktioner tydligen och det skrevs en hel del om huruvida LeFrous sångscen var särskilt gay eller inte och det kan man väl förstå om en inte lägger till de följande två korta moment som så tydligt syr ihop den lilla sidostoryn. Det finns även en del historik kring homosexualitet i relation till musiken och filmen sedan tidigare, men det hade kunnat bli hur illa som helst om LeFous sexuella läggning hade fått ta mer plats i historien och jag är helt nöjd med en karaktär som för det barn som känner igen sig inte kan misstolkas. Det är ett första steg.

beautyandthebeast

 

Beauty and the Beast’s Openly gay Character is a poor tribute 

Publicerat i genus, ställningstaganden | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

En normfri AI:s gångstil

Den här videon visar hur en 3D-figur har fått tillräckligt och rätt instruktioner för att lära sig själv att gå. Den har ingen information från början om hur den ska röra sig, utan om hur den behöver pröva sig fram för att ta sig framåt och inte fastna vid hinder.

Jag borde antagligen bli nyfiken på tekniken, men istället slår det mig att den lilla pinngubben rör sig precis som en berusad person, som en mänsklig varelse som har kopplat bort all medvetenhet om att någon tittar på den. Den behöver inte uppföra sig kontrollerat eller vettigt, den behöver bara ta sig framåt på ett givande sätt, utan sociala normer eller värderingar inräknat.

Publicerat i lärande, online är real life, uppfostran | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Lärarförbundets utredning – Lyssna på oss!

Lärarförbundets utredning är tydlig. För att lärare och elever ska må bättre behöver lärare mer tid till att tänka, utveckla sin pedagogik och vara kreativa och den tiden finns främst att ta från administrativa uppgifter, dokumentation och luft mellan lektionerna. Med den tiden kan de svara på fler elevers olika behov där de är för tillfället. Det går att anpassa och justera nästa klasstillfälle för att just en specifik klass ska förstå och lära sig så mycket som möjligt, istället för att kräva samma lika av alla oavsett tidigare kunskaper och förutsättningar.

Istället matar lärarna på samma upplägg för alla, så snabbt som möjligt med sikte på att checka av allas kunskapsnivåer i en specifik matris vid exakt samma tillfälle. Det känns som att vi har superlärare som skapar superelever utan själ. Utan äkta mål och mening. Trötta, omotiverade, ibland så långt som utmattade och deprimerade.

Utredningens förslag, sammanfattat nedan, låter för mig som det man tar till när man befinner sig i botten av beslutskedjan, hela tiden har vetat vad man behöver, men absolut ingen lyssnar på en. Till de yrkesutövandes förvåning hittar istället makthavare på åtgärder i fel riktning gång på gång – ännu hårdare betygssystem och fler lektioner. För att få tyngd till det som specialisterna/pedagogerna säger måste de till slut göra en utredning med hundratals medverkande för att statistik kanske ändå kan bevisa att det inte bara är något som de som arbetar bara säger. Det hjälper inte att diskutera betyg ett år mer eller mindre, eller fler eller färre gympalektioner. Förslaget utesluter alla politiska käpphästar och praktiska åtgärder och skriker istället ‘Lyssna på oss!!!’.

  • Lyssna på elever, lärare och rektorer när de framför synpunkter på arbetsmiljön

  • Bygg en välfungerande organisation för samtal om arbetsmiljö

  • Organisera arbetet så att arbetsbelastningen blir jämn och rimlig

  • Låt elevers, lärares och skolledares hälsa väga tungt i allt beslutsfattande

  • Bedriv ett aktivt hälsoarbete där både individen och kollektivet sätts ifokus

  • Se till att elevskyddsombud finns i den utsträckning som de ska finnas

hoodie

Publicerat i pedagogik, skola | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Tips för att komma igång med programmering 

En förälder i fb-gruppen Geek Parents frågade nyligen commutityt efter förslag på ‘någon rolig pryl att programmera’ till sin 9 åring –  gärna ett märke med brett utbud så att det går att komplettera med julklappar och födelsedagspresenter allt eftersom. 

Jag sparar förslagen nedan så att jag hittar dem lätt sedan.

”Inte direkt någon pryl eller något program men jag kan rekommendera den här boken som lär ut Scratch och Python. Min 10-åriga son är snart klar med boken och har lärt sig massor. Den är t.o.m. bra för vuxna som vill lära sig.

Hjälp ditt barn med programmering – en imlustrerad guide som lär ut programmering steg för steg  ”
”Kolla Sagittas utbud. Jag köpte Robokit 1 till min son och tyckte det var bra kvalitet på både komponenter och instruktioner.”

Kanos saker är kul. Fysiska komponenter som programmeras med Scratch, eller andra språk. Högtalare, kamera och display med olika sensorer. Har precis fått Pixel Kit till vår Kano/Raspberry Pi.”
”jag kutade på en rea hos webhallen med små robotar, som kodades via scratch ( om man vill ) eller hämta hem från communityn…från nått gäng som heter ” UBTECH ” ”
Ytterligare förslag var Microbit och Lego Mindstorms.

Kano har jag testat med min då elvaåriga tjej. Jag konstaterade att hon inte fortsatte på egen hand utan att jag var tvungen att göra det med henne om hon inte skulle helt gå in i att bara spela spelen. Och så är det nog med rätt många barn. Det behövs någon som guidar en hel del. 

Det får mig att tänka på en fjortonårig kille vi hade på praktik ett par veckor på jobbet i våras. Han satt själv och byggde ett ganska avancerat spel i Unity som han demade två fredagar för oss. Jag frågade honom hur han lärde sig hur han skulle göra. – Jag kollar på Youtube, svarade han. 

Men hur kom du igång med allt? Med själva programvaran och hur du ska tänka? 

Vi hade en veckas ‘elevens val’ i skolan då de hade tagit in en unityutvecklare som visade oss. 

En veckas introduktion kan behövas för att barn ska komma in i vilken övning som helst så långt att de kan och vill fortsätta på egen hand, oavsett om det handlar om en sport, att läsa nyheter online eller att lära sig att programmera.

Nästa vecka testar vi Hello Worlds programmeringsläger och ser om det sätter igång nioåringen fantasi.

Publicerat i kul att göra, lärande, pedagogik, utbildning | Märkt | Lämna en kommentar

En tonårsmammas klagan

Topp tre klagomål på våra totalt nio tonåringar i huset under sommaren har varit i ordningen

1. Fast i mobiltelefonerna 

Största bekymret vi föräldrar har haft med en stor spretig grupp tonåringar har utan tvekan varit den konstanta flykten till mobiltelefonerna. Själva närvaron av mobiler stör egentligen inte, men beteendet att de så fort de sätter sig på en restaurang, efter maten, hela eftermiddagen själv på sitt eget rum, vid frukosten och efter maten, i sluten tysthet låta sig sugas in i mobilen – till någon annanstans än där vi är – det tycker vi vuxna inte är ok. De hade lika gärna kunnat vara hemma i sitt rum i stan. Efter oändligt tjat satte vi till slut upp regler. Inga mobiler vid matbordet. Det resulterade i korta sittningar. 

2. Vuxna måste aktivera tonåringarna för att de inte ska försjunka i sina mobiler

Det visade sig efter ett par veckors försök, att det inte hjälper att försöka tråka ut en osalig grupp tonåringar. De väntar bara ut en tysta tills de åter kan ta till sin mobil. 

Till slut aktiverade vi dem. Hur-många-ord-i-ordet-leken funkade för några, rita en stund, baka och lagas tacos till middag funkade för andra, men det gäng som ändå känner varandra väl och som gillar att träffas har haft väldigt svårt att vilja göra samma sak samtidigt. När någon är på är de andra av. När ett par är vakna, sover andra. 

3. Tonåringarnas egna förslag på aktiviteter går bort

Ett par tidiga morgnar ville halva gänget få skjuts till höga klippor att hoppa ifrån. Kul förslag och någon kunde ändå uttrycka att det var en härlig upplevelse. Men Jetbåt, soffa efter båt, aqualand och shoppa i stan… 1000 kr per barn per dag om de själva får välja. Spela strandtennis, gå ner till stranden och snorkla eller strosa i byn var inte intressant. 

I mindre grupp finns inte de här utmaningarna på samma sätt, men med en större grupp hade vi behövt tänka som på kollo – fasta rutiner, team buildingövningar och förbestämda aktiviteter halva dagarna, för att de inte skulle ägna ett par varma sommarveckor åt Youtube, netflix-serier och sina snapchat- och instagramflöden. 

Det är nog som det alltid har varit – att tonåringar bara vill chilla. Och att chillandet blir optimalt med mobilen i handen. Och vi vuxna önskar alltid att de skulle röra på sig mer, le lite, se oss i ögonen och berätta något de gillar eller ogillar, vara närvarande där vi är. Det gäller att fånga små glimtar, ett sällsynt skratt, en stunds lek i poolen tillsammans. 

Och ja visst – plocka undan sina saker och hänga ut fuktiga handdukar är givetvis nr 4 och 5 på listan.

Publicerat i familj, föräldrar, tonåring | Märkt , , , | Lämna en kommentar