Det där med ett tredje kön förklarat av en femtonåring

De hade fått göra en valkompass i femtonåringens klass och diskussionerna som följde hade upprört henne. Ja men som frågan om vi ska lägga till ett tredje kön… Ja den har jag pratat om med mina vänner också, svarade jag, och vi tror att vi äldre har svårt att förstå den riktigt.

Ungefär så här hade dialogen följt:

– Men det är ju helt meningslöst, det finns ju bara två fysiska kön.
– Men det finns ju de som inte känner sig som tjej eller kille, då kan väl de lika gärna få benämna sig som någonting annat?
– Men det är ju inte så!
– Men om de som känner sig så, skulle må bättre av det, vad spelar det dig för roll?
– Det skulle bli helt förvirrande för oss andra.

Så enkelt är frågan – i vår icke-juridiska vardagsbedömning i alla fall. Några vill inte bli förvirrade och därmed inte låta dem som har en annan upplevelse av verkligheten må bättre. Några tycker det är viktigare att låta fler må bättre, och är trygga nog att ta eventuell förvirring OM den skulle drabba dem. Och några kanske t o m tycker att livet vore direkt roligare med högre krav på nyfikenhet och frågetecken, med öppenhet för variationer.

651d5d2ac40befc09345f980456343b0

Publicerat i genus, kategoriserande retorik, ställningstaganden | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Vad politikerna väljer att säga till lärarna

Samlade citat från vad olika partier och parter har valt att lyfta i Lärarnas tidning den senaste tiden.

Fridolin, MP, menar att Vi lagstiftar om barngruppernas storlek om det behövs

Jag har velat bryta med traditionen där skolan och alla som jobbar i den tvingats vänja sig vid att snabbt anpassa sig till nya politiska infall. Istället vill jag bidra till långsiktighet och att vi politiker tar ett par steg tillbaka så att profession och forskning leder utvecklingen. Jag är stolt över den samling för skolan som vi nu ser början på genom bland annat Skolkommissionen.

Moderaternas Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson menar istället att

Lärarna ska avlastas och bli mer välutbildade
Fler engagerade och duktiga studenter måste lockas till läraryrket. Antagningskraven till lärarutbildningen måste höjas och lämplighetsprov, som redan prövats på flera lärarutbildningar med goda resultat, bör införas i hela landet. Men vi måste också förbättra möjligheterna för dem med annan utbildning att välja läraryrket – kompletterande pedagogisk utbildning ska erbjudas med höjd studietakt på fler lärosäten högskolor och fler delar av utbildningen måste erbjudas på distans.

Medan Liberalerna med Björklund väljer att säga att

Låt rektor stänga av elever permanent
Rektor ska kunna stänga av en elev direkt från skolan utan att som i dag först tvingas inhämta yttranden från elev och vårdnadshavare.

Avstängningen ska kunna ske under längre tidsperiod än i dag och på gymnasiet ska en avstängning kunna vara permanent.

Kongressombud skriver inför Lärarförbundets kongress i höst

Bli tuffare Lärarförbundet – lärarna drunknar
”Marknadsstyrningen av skolan har varit förödande för lärares arbetsmiljö. Syftet med att tillåta aktiebolag att driva skolor är att dessa ska bidra till kostnadseffektivitet. De kommunala skolorna ska inspireras av aktiebolagens billigare arbetsmetoder så att kostnaden på sikt kan minska. I skolans värld innebär dock ”billigare arbetsmetoder” ofta att färre ska göra mer.

De negativa effekterna på lärares arbetsmiljö förstärks av att elever och föräldrar agerar som kunder på en marknad, något som sätter press på lärare och rektorer att svara upp till kundernas krav för att inte skolpengen ska flyttas till en annan skola. Det här gynnar inte våra medlemmar och det gynnar inte svensk skola.”

Publicerat i skola, ställningstaganden, utbildning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Nästan alla pratar om en jämlik skola

Skolan ska vara likvärdig och ge alla elever samma möjligheter till en bra utbildning , säger Vänsterpartiet.

Sverige ska bli tryggare, med en bättre och mer jämlik kunskapsskola ligger i Socialdemokraternas fokus.

Miljöpartiet vill utveckla den svenska skolan bl a genom att öka jämlikheten mellan och i skolorna.

Utbildning ger makt att hitta sin väg i livet, oavsett hur starten såg ut, säger Liberalerna.

Det ska inte spela någon roll var du kommer ifrån, utan vart du är på väg, säger Moderaterna.

Vi behöver en skola där varje elev får förutsättningar att lyckas. Var i landet du bor eller vilken bakgrund du har ska inte spela någon roll, står det i Centerpartiets information .

Endast SD och KD uttrycker inte en direkt önskan om en mer jämlik skola. Att lära för livet – är SD linje då de främst fokuserar på att utbildningar ska matchas mot jobbmarknaden. Och KD fokuserar på kunskap, bildning och arbetsro och där varje skola har stor frihet att utforma verksamheten. Det betyder kanske inte att de motsätter sig en jämlik skola, men de lyfter det inte. KD avslutar trots allt med Inget barn ska tvingas gå i en dålig skola.

I princip alla verkar vara överens om önskan om att alla barn ska få en bra och givande skolgång. Det vore lite att kasta pengarna i sjön annars kan en tycka.

Nuvarande regering
För att varje elev ska klara skolan behövs enligt nuvarande regering fler anställda i de tidiga åren och i stödfunktioner som specialpedagoger, skolbibliotek och elevhälsa vilket också avlastar lärarna ytterligare i klassrumsmiljön. Hittills har regeringen utökat undervisningstiden i matematik, idrott och hälsa, infört tidigare skolstart, lovskola, läxhjälp och en läsa-skriva-räkna-garanti för att alla elever ska nå kunskapsmålen.

M och L vill ha fler skoltimmar och mer kontroll
Vänsterpartiet och Moderaterna är de som tydligast betonar vikten av att alla ska ha samma möjligheter i skolan, men lösningarna skiljer sig. M ser att skoldagarna bör utökas med en timme per dag från lågstadiet och uppåt med svenska och matematik i fokus. Obligatorisk läxhjälp, lovskola i högstadiet och skärpt kvalitetskontroll av skolor. ’Fler prov gör att elever inte riskerar att halka efter och centralt rättade prov motverkar betygsinflation’. Vidare föreslår de skriftliga omdömen i ordning och reda och värnar om elevers och föräldrars rätt att välja skola, betyg från åk 3, diagnostiska prov från åk 1 och digitaliserade och centralt rättade nationella prov.

S, MP och KD fokuserar på att få till en mer likvärdig betygssättning som inte kan skilja sig åt från skola till skola och som inte kan användas för skolor att locka till sig elever. S pratar om att ’göra upp med det system som skapar glädjebetyg och betygsinflation’, ge lärarna bedömningsstöd och att bevara betygsättningen från åk 6.

V, MP och S vill justera det fria skolvalet
Vänsterpartiet vill stället inte att föräldrar ska behöva välja mellan bättre och sämre skolor, och vill lösa detta genom att sätta in rätt resurser i tid vid behov. Skolor ska placeras så att olika områden blandas och alla skolor ska vara bra, menar MP och S. Ingen av dem pratar dock, trots att de inte är för fritt skolval, om reformer, utan om justeringar av existerande system. De hörsammar därmed lärarnas önskan om att inte ändra om titt som tätt, utan att ge dem arbetsro och förtroende.  C och KD uttrycker att skolvalet är viktigt. KD, liksom Liberalerna, menar att ‘det är lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad där den bra skolan ligger’.

Skolproblemen angrips från fel håll – SVT Nyheter

Statlig eller kommunal skola – och friskolorna
S vill ’stoppa vinstjakten’ bland friskolorna säger de, förstatliga skolan och förbjuda religiösa friskolor. Även L, MP, V och SD vill att staten ska få ta över och sköta fördelningen i Sveriges skolor för att bättre kunna fördela resurser mer rättvist.

M är antagligen nöjda med nuvarande modell och de lyfter inte friskolor nämnvärt, men menar att det är ’självklart att ingen ska få göra vinst på dåliga skolresultat’, utan att de vill ’utveckla det fria skolvalet och införa en nolltolerans mot dåliga skolor. ’  Allmänt är det väldigt lite fokus på friskorna i valmanifesten.

Arbetsro och trygghet
…pratar också de flesta om, och S, M, SD och L vill ge lärarna större auktoritet att ingripa vid kränkningar och brott. Socialdemokraterna säger att ’lärarna ska bemötas med respekt och ha goda arbetsvillkor’ och detta ska ske genom att de ska utbilda lärarna i ledarskap, öka kunskapen om skolans värdegrund hos alla som jobbar i skolan, skärpa kontrollen innan anställning, öka ansvar att säkra trygghet och studiero och ta in fler lärarassistenter.

Så här önskar lärare Karin Herlitz i tidningen Skolvärlden 

Om lärare inte behövde maxas av ekonomiska skäl när schemat läggs så minskar ju det administrativa automatiskt. Minskade vi den enskilda lärarens undervisningstid och närmade oss den numera skrotade usken så minskade vi nog i samma veva antalet sjukskrivna lärare, som sedan lite stukade och defekta kommer tillbaka och arbetar deltid. Lärarna bränner inte ut sig i när de engagerar sig i varje elev, utan de kanske håller längre och orkar vara de vuxna förebilder som tycks vara en bristvara idag.

Mer om drömmen om fler och bättre lärare, hur skolan ska hantera många nyanlända och om elevhälsan senare.

Publicerat i skola, ställningstaganden | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Utbilda lärare för ett starkt och tryggt samhälle

När jag gick till jobbet härom morgonen och möttes av Löfvens slagord gick tankarna vidare… Har vi ett svagt samhälle? Vad skapar ett starkt samhälle? Det finns helt klart svagare samhällen än Sverige, jag tänker att vi är ett ganska starkt samhälle och att riktigt bra skolgång för alla är en helt avgörande del av det. Men skolmiljö, lärare och stress bland barn känns inte helt på rätt spår just nu, intlöfvene så starkt som det skulle kunna vara, tänker jag.

Är vi otrygga och i sådant fall Vad skulle göra oss trygga? Nog finns det många länder där människor bör känna sig mer otrygga än i Sverige… nog är vi väl ganska trygga… Fler poliser som långsiktig lösning skulle göra mig otrygg. De kanske behöver bli fler ett tag precis nu, men som långsiktigt löfte tror jag att en riktigt bra skolgång för alla gör människor trygga. I ett samhälle där var och en har ett värde genom att de kan bidra är det mindre troligt att bli kriminell.

För mig är skolan den viktigaste frågan i valet, så jag måste läsa på lite. Vad säger varje parti om skolans behov? Jag började med att lyssna på SVT:s första avsnitt i Val 2018: Skola utan lärare.

77 000 lärare beräknas behöva rekryteras till 2021. Till 2031 behövs 188 000 lärare – från förskolelärare till yrkeslärare. Idag går varannan elev till ett klassrum där läraren inte är utbildad för sin uppgift.

Fridolin menar att den största problemet är ojämlikheten – att alla inte kan få det stöd de behöver. Jan Björklund säger ungefär detsamma. Fridolin vill avlasta lärarna så att de kan ägna sin tid till att undervisa istället för till annat, han vill se mer personal i stödfunktioner, medan Björklund främst lyfter att förstatliga skolan. Fridolin verkar få stöd av lärare som förklarar att när man skär bort kuratorer, it-tekniker, studievägledare osv så ska uppgifterna ändå göras och det landar på de lärare som redan har flera hundra betyg att sätta och dessutom med extra belastning av nationella prov.

Växande grupper elever, lärare som lämnar yrket mitt i terminer och många obehöriga kollegor gör det svårt för Borlänge kommun att lösa problemen menar deras ansvariga. Mer pengar, men inte fler reformer är vad de önskar sig – behöriga kollegor och högre löner är det lärare vill ha, säger de.

Högre löner säger Björklund, är något kommunerna inte klarar av. Därför måste staten ta tillbaka skolan. Fridolin håller med. Lönerna har höjts de senaste åren, men ska yrket bli attraktivt behövs ytterligare höjningar. Björklund låter frustrerad över att inte kunna påverka kommunerna att göra de åtgärder som behövs. Kommunerna blir sårade för det innebär att Björklund säger att de inte har klarat av sitt uppdrag. Det har de ju inte heller, menar han.

Björklund vill inte börja med att bygga ut lärarutbildningarna då det inte finns tillräckligt många sökande. Först behöver vi öka attraktionskraften och istället kunna ställa höga krav på lärarutbildningen. Fridolin är dock inte nöjd med Björklunds önskan att lägga ner befintliga lärarutbildningar som inte ‘håller måttet’.

Angående segregerade skolor menar Björklund att valfriheten behöver vara kvar. Att begränsa den skulle t ex inte låta invandrade familjer kunna välja en annan skola än den närmaste som kanske då inte har svenska språket tillräckligt närvarande. Fridolin vill placera skolor så att olika områden möts i samma skolor. Jag anar att han kanske skulle föredra att det inte var fritt skolval, men att det kan vara sämre att ändra mycket i stora system, kanske är det också en politisk nackdel att ge sig på det just nu. Han pratar mer om att justera de regelverk för skolvalet som finns,  för att inte föräldrar t ex ska behöva/kunna ställa barn i kö till skolor många år i förväg.

Skolverket får avsluta med att de också vill se statligt ansvarsområde, men att politiker slutar att slita och dra i skolan, utan kommer överens om långsiktiga åtgärder och att de lyssnar på lärarnas behov när de ska ta dessa. De vill att politiker visar större tillit till lärare som är djupt engagerade i barn och utbildning och som själva kan bedöma vad de bör lägga sin tid på.

I Vetenskapens Värld: Bästa skolan, får vi också höra vad elever, lärare och forskare säger om behoven i skolan. Utbildade lärare verkar ändå vara svaret där också. De är enhälliga. En lärare ska se varje elev, hålla ställningarna i klassrummet, vara väl förberedd och göra att det är roligt att lära sig.

En lärare förklarar att varje elev ska bli sedd varje dag. Han ser till att få ögonkontakt med varje elev vid varje tillfälle. En lärare ska bry sig om vad alla säger och tycker och tänker, menar en elev.

Roligt att lära sig blir det när läraren kan variera sin undervisning för olika inlärningsmetoder och genom att kunna utmana eleverna genom att ge dem ansvar att hitta kunskap själva.

En god relation till sin lärare visar forskningen är den viktigaste faktorn för en framgångsrik skolgång. Läraren ska vara sig själv, säga vad den tycker och kunna säga till en elev utan att det blir obekväm stämning, säger en elev. Hen ska ge varje elev självförtroende – tro att varje elev kan.

En guldlärare förklarar

Satsa på att lära känna eleven, det har man igen med tiden. Det låter kanske enkelt, men man måste kanske jobba med sig själv också, och sitt självförtroende.

 

Publicerat i skola, ställningstaganden, utbildning | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Att bevara kulturer i förändring

I Kenya samsas 42 olika etniska klaner. Det är kanske inte så konstigt att samhällen som har lyckats hålla kvar sina egna värderingar, språk och kulturer bland så många andra, känner oro för att skicka sina barn till skolor där de ska lära sig helt andra saker. Samtidigt verkar många ändå anse att kunskaper i att läsa, räkna, miljö, natur, hållbarhet, medicin med mera behövs om de ska ha motståndskraft på en allt mer odlad och befolkad savann. Utbildningen innefattar kännedom om hur man odlar näringsrik mat, en säkrare ekonomi och hur man håller sjukdomar från avföring borta – kunskap som gör klanen starkare överlevare.

promise

Att skicka iväg en flicka innebär mindre hjälp att bära vatten och passa barn hemma, en maasaipojke i skolan blir inte krigare. Skolorna behöver garantera att barnen vill komma hem igen, att de inte försvinner, utan att den utbildning de får levererar till familjen och hela byn. Det behövs en överenskommelse mellan skola, föräldrar och barn. Pojkarna jag träffade ville bli läkare – och åka hem till sin by och jobba där.

Flickorna i en skola vi besökte skötte parallellt med skolan, en plantage som servade 70 000 människor i området. Min fjortonåriga guide där var kanske inte fullt lika stark i sin vilja att återvända då hon var glad över att skolgången ersatte giftermål och barn som annars väntar. Hon ville bli journalist.

IMG_0130

Skolorna försöker också förtydliga för föräldrar och studenter att olika klaner kan leva tillsammans, med nya verktyg och möjligheter, och ändå bevara sina egna specifika traditioner. En Maasai-kvinna sitter vid samma eld som en Kikuyu-kvinna och det ser vi ju att mobilen utan tvekan passar in i samma miljö.

IMG_0131 (2)

Samma pedagogik tillämpas på sjukhuset i förlossningsrummet. Här kan läkaren visa de födande kvinnorna hur det går jättebra i deras hemmiljö att hämta vatten från en kran, ha ett dass, en tvättlina och ett diskställ utomhus för att slippa smittor, småkryp och bakterier. Det är nya vanor, men det går.

IMG_0169 (2)

Almost 30 percent of Kenyans live on less than $1.25 a day, which the World Bank classifies as extreme poverty. Twenty-six percent of Kenyan children between the ages of five and 14 are child laborers. A quarter of Kenyan girls under the age of 15 are married.

we.org

En vecka i Kenya innebär ständiga funderingar på balansen mellan att bevara vackra kulturer, att ge fler ett längre liv, jämlikhet, ekonomisk trygghet och nya möjligheter.  Nairobi är samtidigt som allt det här en av Afrikas största tech-hubbar.

Kenya remains the biggest tech hub in Sub Sahara Africa outside South Africa. It is now home to some of the most exciting start-ups on the tech scene from payments, logistics, blockchain, e-commerce, insure-tech and tourism.

Kenyans.co.ke

IMG_0176

Publicerat i föräldrar, kultur, uppfostran | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Militärisk ordning kan vara avslappnande

– Hur var det på ditt treveckors konfa/seglarläger frågade min syster vår fjortonåring i hopp om att hon skulle inspirera sin ett år yngre kusin.

– Det var mycket som ett militärläger, svarade hon. Direkt från dag ett väckte de oss klockan sju och skrek på oss vid varje säng att vi skulle vara uppe och färdiga om tre minuter. Sedan fick vi ställa upp oss på led och rakaste ledet fick gå först för att städa undan innan vi åt frukost. Direkt efter frukosten var det tre timmar konfaundervisning med bara tio minuters paus. Sedan fick vi segla till lunchstället. Det var ingen lunchpaus utan direkt efteråt seglade vi hela eftermiddagen. Då var det lite lugnare. Vi kunde sitta upp till sex timmar tillsammans i en båt och hinna prata med varandrakonfirmation

– Vad tyckte du då?

– Jag skulle absolut göra det igen, det var så värt det. Jag tror jag ska söka till att få bli ledare nästa år.

Efteråt reflekterade syrran över att det ju inte lät så positivt till att börja med och ändå slutade det med att vår ständigt trötta fjortonåring tyckte det hade varit fantastiskt. Varför uppskattade hon militärordningen?

Det finns modern pedagogik som går ut på att barnen själva ska formulera problemen, söka kunskap och lösa dem. Detta låter utmärkt för forskare, men har man ett dåligt arbetsminne kan det vara en katastrofal pedagogik. Att själv organisera sin aktivitet kräver att man håller en plan i arbetsminnet. Det är mycket mer krävande än när läraren säger till barnen vad de ska göra. Resultaten av sådan pedagogik är snarast att öka arbetsminneskraven, och de barn som har problem kommer efter.

Det skriver Torkel Klingberg i Den översvämmade hjärnan, en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden.

Åttan är jobbig för många bl a för att det ställs höga krav på självdisciplin för att disponera tid för läxläsning och för att mitt i hormonkaoset klara av att ha med sig allt, ta sig överallt i tid, ha koll på sitt schema och sina aktiviteter osv. Från och med nu och fem år framåt blir allt en gör bedömt för betyg – diskussioner, grupparbeten, likväl som varje uppgift på varje prov.

Anledningen jag kan komma på att militärordning uppskattas trots det normalt sett enorma behovet av att sova och slappa, är att fjortonåringen gillar att umgås, lära sig och att göra saker, men att det är skönt att slippa att ta tag i och ansvara för allting själv. Det är på ett sätt riktigt avslappnat att slippa planera och att vara utan krav på att ha koll på allt. På så sätt finns det också mer utrymme för inlärning av själva ämnena man är där för.

Jag tror att en förutsättning för den positiva upplevelsen av att någon annan har kontrollen är att barnen har förtroende för sina ledare. På seglarlägret är de unga. Det är inte så många år sedan de själva var fjorton. Än mer viktigt är att de själva är minst lika aktiva som sina adepter. De är förebilder, trovärdiga delaktiga vägledare och därmed en tillförlitlig kontroll. Den upplevda stressen från skolåret är bortblåst.

Stressnivån är relaterad till kontexten och vår tolkning av den situation vi befinner oss i. Ett nyckelbegrepp är känslan av kontroll. Stress är framför allt associerat till situationer där vi inte känner eller tror att vi kan påverka situationen och handlar i hög grad om vår egen inställning.

Ytterligare en faktor till den positiva upplevelsen kan vara avsaknaden av jämförelse av prestation. Det är inte väldigt viktigt att vara lika bra eller bättre än sina vänner på att konfirmera sig. Inte heller på att segla om det är första gången en prövar. Det kan vara en behaglig upplevelse att kunna göra sitt bästa på riktigt och under friheten att inte bedömas alls.

Arbetsminnet förbättras vid en lagom nivå av vakenhet, men försämras vid för hög stress. Social stress påverkar minnet avsevärt. Personer som utsätts för stereotypt hot – stressen att vara tvungen att prestera för att mäta sig mot andra – påverkar prestationen upp till fyrtio procent sämre. Kvinnor som genomför matematiktest i en grupp med bara kvinnor, versus en kvinna i en grupp med två män presterar sämre, inte bara på arbetsminnesuppgiften, utan också trettio procent sämre på matematikuppgiften. Orsakssammanhanget verkar vara att förväntningarna skapar stress och stressen försämrar arbetsminnet, vilket i sin tur försämrar matematikprestationerna.

Det låter som att militärisk ordning utan bedömningssystem skapar goda förutsättningar för många för att lära sig ämneskunskaper i lugn och ro, medan undervisning utan ett konkret ramverk men med detaljbedömning, en fritt problemlösande undervisning, mer ger erfarenheter av just fri problemlösning, men ändå med en hel del ämneskunskaper som ska redovisas som resultat. Utan att bedöma vilken kunskap som är av störst vikt för åttondeklassaren kan jag förstå att det är skönt att inte helt själv ta ansvaret för en slutprestation som en inte alltid har fått de bästa förutsättningarna för att uppnå.

Publicerat i bestämma, elever, lärande, pedagogik, tonåring | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Till studenten: Misslyckas och sluta oroa dig

Fail fast är ett buzzword vi jobbar efter i de agila processer som har blivit standard i utveckling av tekniska plattformar, i tech-branschen. Det handlar om att vi behöver vara så snabbrörliga som möjligt och därmed hellre testa någonting vi inte vet så fort det går, än att göra långa utredningar och ha allt under kontroll för att den kunskapen ändå ska vara obsolet när vi långt senare får ut någonting till våra användare. Vi vet inte, så vi testar och ser vad som funkar och inte eftersom det är väldigt svårt att veta innan vi har testat.

Försäkringen i detta är att vi måste ha processer för att sluta göra det som inte funkar så snart vi kan, så snart vi ser resultaten. Och istället testa något annat, den här gången med lite mer kunskap och information – alltså lite troligare att det blir bra. Vi måste lära oss att faila så fort som möjligt för att inte göra fel onödigt länge och ändå komma framåt så fort det går.

Det är ofta rätt svårt. Teamen vill inte riktigt släppa ut saker så snabbt det går. De vill fixa lite till först så att det blir lite bättre, lite finare. Designern tycker ofta att det går att göra lite snyggare och programmerarna tycker att det vore kul om en också kunde göra lite fler olika alternativ. Och det går att diskutera länge om det verkligen är rätt eller inte. Men det är ju inte de som ska tycka, utan användarna…

Det handlar om en inställning som vi inte är uppfostrade till. Ett sätt att vara som handlar om att inte veta, inte ha en färdig långsiktig plan, inte sikta på det perfekta slutmålet utan att våga testa pyttesmå steg åt höger och vänster för att se vad som händer, för att se vad användarna förväntar sig av oss, vad vi kan ge dem som de vill ha och som samtidigt tar oss i den riktning vi vill.

År 2013 skulle bli mitt år, det var dags för mig att förverkliga drömmar. Det skulle vara högsta betyg, starta eget företag, bli kung på nattklubbarna, roligast i klassen och liknande, allt skulle vara maxat. Detta, i kombination med flera andra faktorer, ledde mig rakt in i en svår depression och jag utvecklade panikångest. Jag misslyckades med allt jag hade föresatt mig och det hela slutade med flera självmordsförsök. Även dessa misslyckades, jag fick vårdas i respirator med livsuppehållande behandling och läkarna trodde inte att jag skulle överleva, men det gjorde jag och det är jag tacksam för. Utan misslyckanden i mitt liv skulle jag inte leva nu.

Charlie Eriksson är initiativtagare till Aldrig Ensam efter sin egen psykiska ohälsa. Han beskriver ovan sin upplevelse med vad som var en stor del av problemet. Vår kultur – med idrottande, skolsystem, mediebilden av det perfekta livet osv – tar oss inte dit vi vill. Kanske några få hittar en drivkraft utifrån kraven att veta vad slutmålet är så tidigt som möjligt, ha många mål att uppfylla och en idé om att varje timme är viktig att optimera för framtiden. Men många tonårsföräldrar vittnar om motsatsen. Vi letar och lyfter exempel på vuxna människor som INTE visste vad de ville och som har gjort en miljon saker innan de blev det de blev, berättelser som vi hoppas ska lugna våra tonåringar. Så viktigt är inte valet nu, försöker vi övertyga. Lev bara och låt livet ta dig dit du kommer. Sluta jämför dig – med någon. Jag vill ruska tag i varenda tonåring och mata in genom örat – du duger som du är, lev istället för att ha ångest.

skriet

Publicerat i kultur, ställningstaganden, tonåring | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar