Ju fler man räddar istället för ju fler man dödar

– Jag är en sköldpadda med ett näckrosskal på ryggen och en massa taggar och när jag säger freeze blir du förstelnad och sen kan jag döda dig.
– Men jag vill inte bli dödad.
– Så är leken, det är så i spelet.

Hemma hos oss får alla spela tills de blir trötta och griniga och otrevliga. Då har man spelat för länge. Det brukar inte vara så mycket protester kring den regeln. De accepterar tydligen det argumentet. Det händer förstås också att alla tre vill sitta vid datorn och då är de ok med att de får turas om, 40 minuter vardera.  Tidsavgränsning ser inte jag som vårt största problem.

Att välja spel som genererar bra lekar är svårare. De har fått spela det mesta de vill och som vi har valt att ha hemma. Men även spel som RayMan och Sky Landers och t o m Mario landar lätt i lekar som slutar i att döda varandra. Spelupplevelserna direktöversätts till lekar och de går inte att ändra. Det blir mycket fokus på vem som vinner, vem som får mest poäng, hur många poäng man behöver för high score och på att döda varandra.

Jag funderade på vilka spel vi kan plocka fram istället och kommer direkt att fundera på vad som hände med min gamla favoritkompis Abe från Odd World – hen som skulle rädda så många av sina förslavade kompisar som möjligt och fick alla han mötte att följa med ända tills man hade befriat dem.

Och knäppa Ulala i Space Channel 5  – som blir utmanad i dans av aliens och som får fler och fler med sig i sitt possy ju längre man klarar att härma dem i takt med musiken.

Tyvärr finns PicMin3 bara till Wii U, men de tidigare versionernan är superfina. Ju fler underbara små picmins man får med i sin armé desto bättre går det att rädda planeten från världshunger.

Den stora favoriten är förstås Sackboy och Little Big Planet som vi fortfarande spelar. Alla som är med måste samarbeta för att ta sig igenom , och det gör ingenting om någon inte klarar det – den kommer ikapp den som ligger längst fram genom portaler på vägen. Ibland behöver man rädda ett gäng småmonster som man behöver ha för att få hjälp, men annars är det mest en bra övning i samarbete istället. Det var det här spelet som lockade fram en kram från storasyster till lillasyster för första gången någonsin

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. concept and product strategy - agile development - creative solutions - girls’ gaming - gamification - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i barnappar och spel, eq, femåring, online är real life, uppfostran och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s