Hur intresserar man en åttondeklassare

Jag träffade en åttondeklass i Husby häromdagen. Läraren förvarnade med att de är lite röriga, inte otrevliga på något sätt, bara lite ofokuserade.

Jag fattar, sa jag. Jag var själv helt sjövild när jag gick i åttan. Det stämmer att jag var det. Helt oregerlig. Jag satt inte på en stol en sekund utan for omkring i klassrummet, skrattade, ropade och engagerade hela klassen i något helt annat än vad läraren ville. Jag var nog inte otrevlig egentligen, bara ofokuserad… och ointresserad.

Och det spelar ju ingen roll att jag själv var så när jag gick i åttan. När man träffar en klass så där en enda gång och ska berätta om något jag själv tycker är jättespännande, har jag ändå ingen aning om hur jag ska få dem att tycka det också på så kort tid. Flera av killarna kunde inte sitta på sin stol många minuter åt gången. ‘Han la upp min väska där’. ‘Jag måste dricka’. Men ändå tyckte de att samtalet var kul och på frågan om de ville göra projektet vi pratade om sträckte de flesta av killarna upp händerna och skrev ‘Upp med händerna då, vi ska ju göra det här’.

Tjejerna var i sådant fall mer svårflörtade. Det var inte många blickar jag fick på den halvtimmen från dem. Någon lyfte aldrig blicken från sin mobil och de andra ville absolut inte göra någonting alls i hela världen.

Efteråt tänkte jag att Nedrans ungar att inte ta vara på chansen de får. Just i klassrummet har de precis samma möjligheter som alla andra, och så sumpar dem den. Fast vänta nu, hur var det nu med mig själv i åttan… lärde jag mig någonting alls under hela åttonde klass? Inte tog jag vara på någon chans för framtiden i alla fall. Inte sumpade jag den heller uppenbarligen.

Jag minns mig själv som extremt understimulerad i skolan. Lektionerna var för långsamma. Precis all tid utanför lektionen erbjöd enormt mycket mer kunskapsbildning för framtiden just då. Kunskapen om vad som händer när man pratar bakom ryggen på en kompis, hur man blir tillsammans med någon och i princip hur man gör precis allt själv. Varje sekund utanför skolan var fylld av spänning. Klassrummet var ökentrist.

Jag hade två huvudlärare som fixade det. De lyckades intressera klassen med utmanande problemlösningar. Vem får högst straff – den som torktumlar en katt eller den som struntar i att betala skatt… och sådant som fick oss att fundera själva. Vår respekt för dem hängde helt på deras respekt för oss och att de lät oss lära känna dem. Den där personliga relationer var helt avgörande för mitt intresse för någon. Då gäller det att man som lärare vågar bjuda på sig själv.

Jag har skrivit tidigare om hur mina lärare lyckades Alla kan inte vara vuxna och professionella

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. concept and product strategy - agile development - creative solutions - girls’ gaming - gamification - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i elever, skola, utbildning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s