Lieberman vill ändra Maslows pyramid

Although the brain is built for focusing on the social world, classrooms are built for focusing on nearly everything but. We spend more than 20 000 hours in classrooms before graduating from high school. … we retain little more than half of the knowledge just three months after initially learning it and far less than half of that a few years later.

Det är enligt Matthew D. Lieberman som tur är inte de faktakunskaper som skolan testar av som ger ökad effekt på livskvalitet. I 1900-talssamhället kunde det nog leda till ett jobb och då ändå till någon sorts trivsam standard, men idag leder faktakunskaper sällan till en anställning. Det som skolan i viss utsträckning, om än inte alltid helt målstyrt, bidrar med, är istället övning på sociala kontexter som kan leda till kontakter, status, rättvisa och förmågan att göra något gott för andra – faktorer som Lebermans undersökningar visar på är helt avgörande för vårt välmående.

Matthew D. Lieberman argumenterar I sin bok Social – Why our brains are wired to connect, att människans hjärna är byggd för att säkra att vi får fördelar och värde av människor i vår omgivning, att vi är designade att bli influerade av andra. En babys hjärna är en fjärdedel av en vuxens och utvecklas ända fram till trettioårsåldern. Den konsumerar vid födseln 60% av barnets energi och slutligen 20% av våra vuxnas. Hjärnan utvecklas något alldeles enormt under influens av omgivningen under våra första trettio år menar han, och att det inte som vi så gärna vill tro är vår analytiska förmåga som gör oss till överlevare, utan de sociala.

När jag var liten fick vi inte lära oss någonting om svarta hål för ingen hade upptäckt dem än. Pluto var en av planeterna i vårt solsystem, Jugoslavien var ett stort och helt land på Europeiska kartan, vi kunde bada i Östersjön även heta sommardagar utan att riskera att bli förgiftade av algblomning och första gången någon påstod att fåglarna var nära släkt med dinosaurierna skrattade vi. Nu vill Lieberman ändra hela Maslows behovstrappa! Jag älskar när forskningen förändrar världen för oss och gillar att följa Libermans forskning på hur det sociala behovet går före t o m mat och sömn.

Han menar att de sociala behoven är våra mest grundläggande som vi måste lösa allra först, innan de fysiska behoven av mat och blöjbyte uppstår. Vi skulle inte överleva om inte någon brydde sig om oss. Barn är helt hjälplösa om de inte kopplar an till någon som kopplar an till dem. Kängurur går med nya ungar i sin pung nästan hela livet. Blir de jagade av rovdjur drar de upp ungen och kastar ut den till sitt öde för att själv slippa undan. De kopplar inte an till sina ungar utan räddar sig själva som bästa strategi för att kunna föda fler ungar. Geparder lämnar sin nyfödda unge om det inte blev fler än en. Det är en för kostsam investering att uppfostra en ensam unge. Människor föder ungar sällan och med långsiktighet. Vi behöver koppla an till våra barn som behöver koppla an till oss. Vi är socialt betingade från födseln, menar Liberman.

Att bli bortstötta är människans största rädsla. Vi dör om inte vår närmaste omgivning tycker om oss, varför det t ex är oroande för många att prata inför publik där rädslan för att bli avfärdad av många samtidigt är en mental utmaning. Lieberman menar att när han i sin forskning tittar på hjärnaktiviteten vid ett avfärdande, är den densamma som vid fysisk smärta. Psykiska nederlag uppfattas också i efterhand som jobbigare och mer permanenta än fysiska. Även elaka ord ger samma hjärnaktivitet som fysiska slag.

Tester där användarna får kasta en digital boll till två andra främmande medspelare som efter ett tag exkluderar testanvändaren, alltså fortsätter att kasta bollen endast sinsemellan, visar vid scanning av hjärnan att

Our sensitivity to social rejection is so central to our well-being that our brains treat it like a painful event, weather the instance of social rejection matters or not.

Att bli bortstött uppfattas av människan som direkt smärtsamt. Vi kommer att försöka hantera upplevelsen på bästa möjliga lindrande sätt – t ex genom att medvetet hålla oss borta från andra för att slippa, eller genom att försöka få respons hos nya människor.

Annonser

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. Consulting in concept and product strategy and development - creative solutions - girls’ gaming and social media behavior - gamification - virtual shopping - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i lärande och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s