Tonårshjärnan ser inga risker

Tonåringar tar större risker än andra. De har också svårt att planera och komma ihåg de enklaste vardagsuppgifter. Det beror på att den del av hjärnan, den längst fram i vår panna som hanterar riskbedömning och närminne, utvecklas sist. Inte förrän någon gång framåt trettioårsåldern når hjärnan sin peak i utveckling. Frances E. Jensen är professor i neurologi på Harvard och beskriver i sin bok Tonårshjärnan, hur en ung hjärna utvecklas och hur den skiljer sig från våra vuxna hjärnor. Detta är vansinnigt viktigt för varje tonårsförälder att känna till, och borde ligga som en del av biologiämnet på högstadienivå. Allt faller på plats och blir begripligt.

Jag förklarar ofta för mina tonårstjejer att de flesta av deras synapser ska bytas ut nu och att de därför för tillfället är fullkomliga puckon som jag behöver tjata på och förklara för om och om igen. Det är det föräldrar är till för. Med Jensens bok har jag nu fått mycket bättre vokabulär och beskrivningar för att prata om det som händer i våra hjärnor.

Hos flickor tätnar den grå hjärnvävnaden, den som samlar kunskap, snabbast i elvaårsåldern, hos pojkar när de är omkring fjorton. Den vita hjärnvävnaden, myelinet, utvecklas istället i en jämn tillväxande kurva under ungdomsåren. De nervbanor som inte är skyddade av myelin tar längre tid på sig att skicka en signal från ett område av hjärnan till ett annat. Hjärnan är därmed långsam att länka känslosynapsr – t ex rädsla och stress – till frontala hjärnbarken, den del av hjärnan som står för omdömet.

Just den vita hjärnsubstansen, smörjningsmedlet för våra synapser som kopplar ihop olika information med varandra, har vi vuxna mer av. Det innebär att det går långsamt för ungdomar, som ju har hjärnor vars ledningar inte är färdigdragna, att inse konsekvenser för sina strax kommande handlingar.

Mer än 10 procent av alla barn och tonåringar mellan elva och sexton hamnar förr eller senare i en situation med en kompis som dricker för mycket och börjar kräkas, eller gör sig illa, eller förlorar medvetandet. Det visade sig också att nio av tio tonåringar hade varit tvungna att någon gång hantera en krissituation där en annan människa var inblandad – en skada i huvudet, en astmaattack, ett epileptiskt anfall. Knappt hälften av tonåringarna, uppgav att de hade drabbats av panik i en nödsituation och sa att de inte hade en aning om hur de skulle reagera i en kris.

 

Många unga vet alltså inte ens att de har varit i en krissituation och när de är det är det långt ifrån alltid som de gör det som vilken annan människa som helst skulle göra – hämta hjälp eller sätta stopp för händelsen.

Jensen menar att det vi föräldrar kan och ska göra är att påminna och berätta och förklara och sätta gränser för att undvika de värsta fallgroparna, utan att för den skull hämma eller förhindra alla de erfarenheter som krävs för att kunskap ska byggas.

Det vi pratar allra mest om hemma är hur man kan säga nej till alkohol, vilket inte är helt givet i vår alkoholglorifierande kultur. Alkohol är den största riskfaktorn för skador och död bland unga människor i västvärlden som resultat av våld och självmord men också om man ser till trafikskador och andra skador enligt en litteratursammanställning av Kuntsche och Gmel.   Alltid är det någon som dör ung och full. De flesta av oss vuxna känner någon som inte fick vara med längre än till senare tonåren.

Annonser

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. Consulting in concept and product strategy and development - creative solutions - girls’ gaming and social media behavior - gamification - virtual shopping - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i 12åring, dialog/kommunikation, föräldrar, lärande, ställningstaganden, tonåring och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tonårshjärnan ser inga risker

  1. Ping: En sovande tonåring får plats med ny kunskap | Pip

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s