Att få se andra hjälper (lite, ibland)

‘Det gäller bara att ta sig igenom det‘, säger många vuxna till åttondeklassaren. Vad minns vi då? Om vi gräver lite så handlar det mest om den ständiga bedömningen av ens person. När alla testar sig själva och alla ser och bedömer en och de flesta (känns det i alla fall som) väljer att kommentera en. Föräldrar, skola, vänner, icke vänner. Den eviga balansen mellan att vara en unik person och att tillhöra en grupp, att passa in, är i total obalans. Många känner sig missanpassade.

Var sjätte svensk 15-åring säger sig ha blivit mobbad minst ett par gånger i månaden, enligt en enkät gjord av OECD. Omkring var femte 15-åring känner sig också ensam. Rapporten visar att elevernas hälsa påverkar deras skolresultat.

SVT Nyheter lyfter ur rapporten att de som har blivit mobbade inte helt överraskande skolkar oftare och är mer nervösa inför prov. De litar inte på sig själva. De tror inte att de kan. Den sämsta möjliga start i ett försök att lära sig något. De presterar också sämre i naturkunskap, läsförståelse och matematik. Och tror ännu mindre att de kan.

41 procent av de tillfrågade svenska eleverna svara ja på frågan: ”Jag blir väldigt spänd när jag studerar”. 61 procent upplever att de oroar sig inför ett prov även om de har förberett sig väl.

Neurologiprofessorn Frances E.Jensen menar att just tonåringars hjärnor är riktigt illa rustade för stress. Det ämne som normalt sett utsöndras för att dämpa oro, höjer orosnivån hos tonåringen istället. Hos vuxna fungerar stresshormonerna som lugnande medel i hjärnan och skapar en dämpande effekt straxt efter händelsen. När vi väl har lugnat ner oss kan vi tänka igenom saker och strukturera oss. När en ung person upplever stress försvinner den inte, utan fortsätter att finnas kvar och den blir svår att hantera eftersom man är under stress. Konstant stress leder snabbt till ångest.

SVTProjektZ började med att två kollegor gjorde research på målgruppen 13-18 år. Precis som NRK som gjorde liknande research inför SKAM, insåg de hur utbredd ungas ohälsa var. Istället för att göra ett program pratar de dagligen med unga om hur de mår på sitt instagramkonto. De publicerar anonyma citat från de historier de får in, citaten leder till igenkänning och nya citat kommer in. Och ur kontakten och kännedomen kommer program som svarar på de ungas frågor och behov. Många säger att det första de behöver få veta när de mår dåligt är att de inte är ensamma, att det finns fler som dem. Det är det första lilla steget till att våga prata mer med någon annan.

z

Hjälp våra tonåringar att tagga ner!

Mätning motiverar och omotiverar

Annonser

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. Consulting in concept and product strategy and development - creative solutions - girls’ gaming and social media behavior - gamification - virtual shopping - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i elever, lärande, skola, tonåring och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s