Om vi formar språket eller om språket formar oss

When twelve mysterious spacecraft appear around the world, linguistics professor Louise Banks is tasked with interpreting the language of the apparent alien visitors. Are their intentions good or bad.

När vi skulle välja film häromkvällen var jag inte imponerad av beskrivningen av filmen Arrival. Jag hoppades verkligen den innehåller någonting mer unikt än så. Jag glömde hur spännande det där med att tolka språk är.

Att kunna strukturera ett gemensamt språk med så många nyanser och möjligheter som människan gör är en del av att vara människa. Språk gör oss mer medvetna och kunniga tack vare att det underlättar vidarebefordring av kunskap. Själva orden underlättar också för minnet. Det kan också vara så att vår förmåga att tänka abstrakt är beroende av att vi bildar begrepp. Att sätta ord på saker gör det lättare att sortera och länka ihop information. Är vi uppmärksamma kan vi höra oss själva dagligen forma en idé om hur saker är, en idé som förmedlas vidare till den som hör oss.

‘Han är en av världens rikaste män’. Människor är en mindre bestämd idé om vilket kön som har pengar i världen).

‘De har skaffat barn’, ger en inte helt korrekt idé om att det är som att köpa mjölk i en butik när man är törstig.

‘Hon är lapp’, eller ‘zigenare’, innehåller en hel historia och en sortering och kategorisering som beskriver betydligt mycket mer (eller mindre) än bara ‘Hon är svensk’ eller ‘Hon är människa’.

Sapir-Whorf-hypotesen från 50-talet menar att varje språk bygger på en unik idé om begrepp och därmed är omöjliga att översätta helt korrekt. Vi kan förstå vad den andre försöker säga, men egentligen inte hur den andra tänker och ser på saken. Ett enkelt exempel på svenskan är ju ‘lagom’ som andra språk har svårt att förklara fast vi svenskar vet exakt hur mycket det är i olika sammanhang. Men även de ord vi tror att vi direktöversätter kan enligt Sapir-Whorf  ha säregna präglar på respektive språk som inte går att förmedla till hundra procent.

Under samma årtionde blev Noam Chomsky stor med sin forskning på den generativa grammatiken som menar att vi föds med en universell grammatik som är gemensam för alla språk. Att språkstruktur per se är genetiskt betingad och inte är helt bestämt av vilket språk vi pratar.

Arrival är en science fiction-film om allt detta, om hur språket påverkar vårt sätt att tänka och att det kan finnas helt andra sätt att forma språk som ger helt andra möjligheter.

arrival-640-2

 Språktidningen:: Språkets makt över tanken

Gärdenfors, Peter, 2000:: Hur Homo blev sapiens : om tänkandets evolution

Statens Medieråd, Barn och Ungdom 2016:: Så utvecklas språket

Kategoriserande retorik

Annonser

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. Consulting in concept and product strategy and development - creative solutions - girls’ gaming and social media behavior - gamification - virtual shopping - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i kategoriserande retorik, kultur, lärande och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s