Mobilen eller skolan – vad är sämst för mina barns koncentrationsförmåga?

När jag ser mina barn försjunkna i sina mobiler halva dagarna blir jag nervös. Onlineflödena är byggda för att behålla all vår uppmärksamhet så länge det går, så ofta det går. Är tiden där verkligen väl spenderad, eller stjäl den bara tid från annat viktigt som inte är lika bra optimerad att hålla kvar koncentrationen?

När de själva hävdar att de klarar att koncentrera sig på mobilen samtidigt som någon pratar med dem eller som de går över gatan, blir jag ännu mer nervös. De tror verkligen det på riktigt. Även min man tjatar på mig att jag är usel som inte kan höra vad han säger samtidigt som jag läser i mobilen. Som om han skulle kunna det. Det kan han inte. Inte barnen heller. De tror däremot att de kan det. De är helt omedvetna om hur deras uppmärksamhet på omgivningen brister, att de inte märker bilen som svänger runt hörnet eller hör mig påminna om det påskrivna provet som ska tillbaka till skolan.

Vad blir det med deras koncentration undrar jag? Kommer vi att bli helt disträ även irl?

Koncentration kräver ett bra arbetsminne, annars tappar vi snabbt bort vad det är vi ska fokusera på, vi seglar i väg i tankarna och låter dem ta över. Man behöver arbetsminnet för att kontrollera sin uppmärksamhet, förklarar Torkel Klingberg i Den översvämmade hjärnan, en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden. När arbetsminnet brister tar distraktionerna och det stimulusdrivna systemet över.

Likaså logisk problemlösning kräver ett bra arbetsminne och beror på hur mycket information man kan hålla i arbetsminnet (korttidsminnet), menar han. Om vi vill förklara varför vissa personer är bra på att lösa problem, och andra inte, kan ungefär hälften av skillnaden, eller hälften av variansen, förklaras som skillnader i arbetsminneskapacitet. Arbetsminnet spelar en signifikant roll för den effekt som har med intelligens att göra.

Jag tror alltså att det är bra att ha ett bra arbetsminne och inte bara en hjärna som låter sig fastna vid snabbaste enklaste stimuli. Det första svaret jag söker är om timmarna vi fastnar i mobilen på något sätt sinkar eller försämrar vårt arbetsminne och därmed vår koncentrationsförmåga samt förmåga till att lösa problem. Går det att träna arbetsminnet, eller föds vi med ett som är bra eller dåligt som vi får nöja oss med?

Vi kan träna upp delar av hjärnan genom att öva, men också att förändringar/förbättringar kan gå tillbaka efter en tids passivitet, förklarar Klingberg i sin senare bok Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling. Redan spädbarn har en förmåga att hålla 3-4 objekt i arbetsminnet, vilket talar för att det finns en medfödd kapacitetsgräns för minneskartan i parietalcortex. 4 är också gränsen för förmågan att omedelbart uppfatta antal. Men arbetsminnet hos ett barn är betydligt svagare än hos en vuxen. Någon gång vid sju månaders ålder börjar det långsamt utvecklas och vid ungefär ett års ålder klarar barnet att hitta en leksak gömd bakom förälderns rygg. Sedan utvecklas det under hela uppväxten. En fyraåring använder sig inte av tyst repetition för att komma ihåg siffror. Det är en strategi som utvecklas först vid sex-sju års ålder. Vid 25 är vi på vår peak i arbetsminne. Idag läste jag att även en mycket äldre hjärna kan fortsätta att skapa nya nervceller, men att det inte är säkert att de kopplar lika snabbt som hos någon som är yngre.

Klingberg säger ingenting angående konsekvenser av mobilanvändning. Försök med råttor visar att bara låta en råtta observera en stimulerande miljö genom en glasruta, men utan att interagera (tv-råtta) inte ger något förbättrat minne. Enbart den sociala stimulansen som det innebär att flera råttor vistas i en bur tillsammans ger en viss effekt, men inte lika stor effekt som när buren också är fylld med leksaker. Den fysiska aktivitet som den berikade miljön innebär verkar ha en effekt i sig. Mobilen är ofta långt ifrån en passiv tittarupplevelelse och ofta mer lik en miljö berikad med verktyg. Inte fysiska kanske, men däremot kan aktiviteter mycket väl kräva arbetsminne av en beroende på vad en gör i sin mobil.

Arbetsminnet är alltså inte konstant och dessutom får genomsnittsbefolkningen högre och högre IQ med tiden, något forskare inte säkert vet vad det beror på. Kost, genomsnittslivslängd och konstant övning i tankearbete diskuteras. Samhället med de verktyg vi använder till vardags blir mer och mer komplexa och kräver att vi minns instruktioner i flera led låter oss eventuellt öva upp arbetsminnet och problemlösningsförmågan redan tidigt. Glappet mellan kvinnor i matematiska tester är också olika i olika länder och minskar även det med tiden generellt sett – ju högre jämställdhet, desto mindre glapp.

Stress verkar däremot vara en riktig minnestjuv.

Klingberg förklarar att när vi utsätts för stress relateras den till kontexten och vår tolkning av den situation vi befinner oss i. Det är oftast vår egen inställning som framkallar stress. Ett nyckelbegrepp är känslan av kontroll. Det är när vi inte känner eller tror att vi kan påverka situationen som vi blir stressade.

Vid akut stress leder kortisol, noradrenalin och aktivering av amygdala till att inkodningen av långtidsminnen faktiskt förbättras. Vi inpräntar farliga situationer extra tydligt för att undvika dem igen. T o m att läsa om känsloväckande situationer fastnar mer, likväl som ansikten som uttrycker starka känslor.

Arbetsminnet förbättras också vid en lagom nivå av vakenhet, men försämras vid för hög stress. Social stress har visat sig ha riktigt, nästan överraskande, dålig påverkan på prestationen. Personer som utsätts för stereotypt hot – stressen att vara tvungen att prestera för att mäta sig mot andra – presterar upp till fyrtio procent sämre än testgrupper. Kvinnor som genomförde matematiktest i en grupp med bara kvinnor där de fick informationen att de testade nivån på deras campus presterade precis lika bra som en testgrupp med män. I ytterligare en blandad testgrupp som fick veta att det var skillnader mellan genus som testades med samma prov presterade kvinnorna betydligt sämre, inte bara på arbetsminnesuppgifter, utan också på matematikuppgiften. Liknande tester mellan svarta och vita i USA gav samma resultat. Orsakssammanhanget verkar vara att förväntningarna skapar stress och stressen försämrar arbetsminnet, vilket i sin tur försämrar matematikprestationerna.

Det kan låta underligt att barn som i Sverige har en bra livsstandard ändå bränner ut sig. Bränner ut sig!!!

I februari förra året, när Gilda Svensson gick i 8:an, så tog krafterna slut. Då hade Gilda under en lång tid lagt nästan all sin lediga tid på läxor och skoluppgifter.

– Jag är otroligt trött, både fysiskt och psykiskt, men inte på en deprimerad nivå utan det är mer att jag inte orkar göra så mycket. Jag har fokus en timme per dag och det är liksom det jag har, berättar hon.

Det här är ju inte Gilda ensam om. 2015 kände sig 25% av skolbarnen stressade. Och barnens stress syntes i stora undersökningar redan för flera år sedan. Nedan är från SCB 2011.

Två av tre barn känner sig stressade när det gäller skolan. Det är vanligare att barn känner stress på grund av läxor och prov än på grund av höga krav från föräldrar eller lärare.

Modern pedagogik låter ofta barnen själva formulera problem, söka kunskap och lösa dem. Det fungerar bra för forskare, men har man ett ofärdigt arbetsminne kan det vara allt för utmanande menar Klingberg. Att själv organisera sin aktivitet kräver att man håller en plan i arbetsminnet. Resultaten av sådan pedagogik är snarast att öka arbetsminneskraven, och de barn som har problem kommer efter. Jag föreställer mig också att den sociala stressen ökar så fort en börjar komma efter och att den negativa cirkeln är total.

Det är antagligen mycket mer än det pedagogiska upplägget som skapar stress – föräldrars förväntningar, det detaljerade och hårt dömande betygsystemet, jämförelsen med andra, stora röriga klassrumm, fritidshem i skolkorridorer som inte är byggda för lek och aktivitet, för lite fri tid och mycket mer, men att inte ha kontroll, att vara hjälplös, är en faktor i de flesta av dessa situationer.

Det låter nästan för mig som att skolan är en större arbetsminnesdödare än vad mobilanvändandet är, men det finns en helt annan avgörande faktor som mobilanvändandet utmanar, menar Klingberg. Att röra på sig ordentligt har enligt flera undersökningar, en direkt positiv effekt på både kognitiv förmåga och koncentration. Det räcker inte med att stretcha eller styrketräna dock, utan det är uppåt 80% av sin maxpuls en stund varje dag som får hjärnbarken att växa redan efter tre månader. Att gå upp i puls ordentligt avspeglas av aktivitet både i frontalloben och parietalloben och sker den direkt innan en lektion syns faktiska förbättringar i skolresultaten jämfört med en klass som inte pulstränar innan.

Förutom att fysisk träning förbättrar hälsan, minskar den också stress och därmed koncentrationssvårigheter samt förbättrar sömnen, vilket i sig minskar stress och ökar koncentrationsförmågan. Att slita loss familjen från mobilen för att de ska ut och röra på sig är tyvärr den svåraste av alla möjliga utmaningar.

UR – 22 minuter med professor Petra Lindford om Stress bland elever på högstadiet

UR – Pulsträning och inlärning – Puls och paus i klassen

UR – Puls för lärande

hjärnan

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. Consulting in concept and product strategy and development - creative solutions - girls’ gaming and social media behavior - gamification - virtual shopping - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i elever, familj, lärande, uppfostran, utbildning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s