Militärisk ordning kan vara avslappnande

– Hur var det på ditt treveckors konfa/seglarläger frågade min syster vår fjortonåring i hopp om att hon skulle inspirera sin ett år yngre kusin.

– Det var mycket som ett militärläger, svarade hon. Direkt från dag ett väckte de oss klockan sju och skrek på oss vid varje säng att vi skulle vara uppe och färdiga om tre minuter. Sedan fick vi ställa upp oss på led och rakaste ledet fick gå först för att städa undan innan vi åt frukost. Direkt efter frukosten var det tre timmar konfaundervisning med bara tio minuters paus. Sedan fick vi segla till lunchstället. Det var ingen lunchpaus utan direkt efteråt seglade vi hela eftermiddagen. Då var det lite lugnare. Vi kunde sitta upp till sex timmar tillsammans i en båt och hinna prata med varandrakonfirmation

– Vad tyckte du då?

– Jag skulle absolut göra det igen, det var så värt det. Jag tror jag ska söka till att få bli ledare nästa år.

Efteråt reflekterade syrran över att det ju inte lät så positivt till att börja med och ändå slutade det med att vår ständigt trötta fjortonåring tyckte det hade varit fantastiskt. Varför uppskattade hon militärordningen?

Det finns modern pedagogik som går ut på att barnen själva ska formulera problemen, söka kunskap och lösa dem. Detta låter utmärkt för forskare, men har man ett dåligt arbetsminne kan det vara en katastrofal pedagogik. Att själv organisera sin aktivitet kräver att man håller en plan i arbetsminnet. Det är mycket mer krävande än när läraren säger till barnen vad de ska göra. Resultaten av sådan pedagogik är snarast att öka arbetsminneskraven, och de barn som har problem kommer efter.

Det skriver Torkel Klingberg i Den översvämmade hjärnan, en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden.

Åttan är jobbig för många bl a för att det ställs höga krav på självdisciplin för att disponera tid för läxläsning och för att mitt i hormonkaoset klara av att ha med sig allt, ta sig överallt i tid, ha koll på sitt schema och sina aktiviteter osv. Från och med nu och fem år framåt blir allt en gör bedömt för betyg – diskussioner, grupparbeten, likväl som varje uppgift på varje prov.

Anledningen jag kan komma på att militärordning uppskattas trots det normalt sett enorma behovet av att sova och slappa, är att fjortonåringen gillar att umgås, lära sig och att göra saker, men att det är skönt att slippa att ta tag i och ansvara för allting själv. Det är på ett sätt riktigt avslappnat att slippa planera och att vara utan krav på att ha koll på allt. På så sätt finns det också mer utrymme för inlärning av själva ämnena man är där för.

Jag tror att en förutsättning för den positiva upplevelsen av att någon annan har kontrollen är att barnen har förtroende för sina ledare. På seglarlägret är de unga. Det är inte så många år sedan de själva var fjorton. Än mer viktigt är att de själva är minst lika aktiva som sina adepter. De är förebilder, trovärdiga delaktiga vägledare och därmed en tillförlitlig kontroll. Den upplevda stressen från skolåret är bortblåst.

Stressnivån är relaterad till kontexten och vår tolkning av den situation vi befinner oss i. Ett nyckelbegrepp är känslan av kontroll. Stress är framför allt associerat till situationer där vi inte känner eller tror att vi kan påverka situationen och handlar i hög grad om vår egen inställning.

Ytterligare en faktor till den positiva upplevelsen kan vara avsaknaden av jämförelse av prestation. Det är inte väldigt viktigt att vara lika bra eller bättre än sina vänner på att konfirmera sig. Inte heller på att segla om det är första gången en prövar. Det kan vara en behaglig upplevelse att kunna göra sitt bästa på riktigt och under friheten att inte bedömas alls.

Arbetsminnet förbättras vid en lagom nivå av vakenhet, men försämras vid för hög stress. Social stress påverkar minnet avsevärt. Personer som utsätts för stereotypt hot – stressen att vara tvungen att prestera för att mäta sig mot andra – påverkar prestationen upp till fyrtio procent sämre. Kvinnor som genomför matematiktest i en grupp med bara kvinnor, versus en kvinna i en grupp med två män presterar sämre, inte bara på arbetsminnesuppgiften, utan också trettio procent sämre på matematikuppgiften. Orsakssammanhanget verkar vara att förväntningarna skapar stress och stressen försämrar arbetsminnet, vilket i sin tur försämrar matematikprestationerna.

Det låter som att militärisk ordning utan bedömningssystem skapar goda förutsättningar för många för att lära sig ämneskunskaper i lugn och ro, medan undervisning utan ett konkret ramverk men med detaljbedömning, en fritt problemlösande undervisning, mer ger erfarenheter av just fri problemlösning, men ändå med en hel del ämneskunskaper som ska redovisas som resultat. Utan att bedöma vilken kunskap som är av störst vikt för åttondeklassaren kan jag förstå att det är skönt att inte helt själv ta ansvaret för en slutprestation som en inte alltid har fått de bästa förutsättningarna för att uppnå.

Om malinstroman

Head of SVT Interactive Children, ex VP of Product at Stardoll, experience from programming chat bots and educational and poetic MOO's. Balancing life between online matters and my 3 kids, their development, school, lives and future. Consulting in concept and product strategy and development - creative solutions - girls’ gaming and social media behavior - gamification - virtual shopping - growing organizations - management - digital and creative education.
Det här inlägget postades i bestämma, elever, lärande, pedagogik, tonåring och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s